det känns som om jag tappat mig själv påvägen. jag är inte den personen som jag var förut. jag har förändras & det skrämmer mig. alla misstag, alla besvikelser, alla personer som betydde så mycket för mig. jag vill bara hitta tillbaka, hitta rätt. på ytan kanske jag är densamma men inte på insidan längre. jag är någon annan nu. jag önskar att allt vore som det var förut. innan alla missatag & besvikelser. då jag faktiskt inte brydde mig. då jag faktiskt levde på riktigt. just nu är jag bara så förvirrad med alla känslor jag har inom mig. jag vill bara gråta ut. men jag kan inte. det går inte. allt har en mening, det vet jag. men vad är det för mening med att känna såhär? jag vill säga så mycket, men hittar ingen bra formulering till det. iställer håller jag allt inom mig & det känns fel. förut var jag en sådan öppen person. berättade exakt hur jag kände & vad jag tyckte. jag kanske är det fortfarande. jag vet inte. jag vet ingenting längre.